Moralens sheriffer i tecknad form

Flera svenska namn visas upp i Strasbourg – nära platsen där Frankrikes enda förintelseläger låg – i samband med denna annorlunda utställning om förintelsen: Raoul Wallenberg, Raoul Nordling, Folke Bernadotte och Harald Edelstam.

Fotot fran utställningen och porträttet i fonden är av Harald Edelstam kollage av Fabian Edelstam

Fotot från utställningen och porträttet i fonden är av Harald Edelstam kollage av Fabian Edelstam.

Mus

Kallas utställningen som handlar om lägret Natzweiler-Struthof 1942. Svenska serietecknare ger sina versioner av Art Spiegelmans, Maus. Spiegelman föddes i Stockholm där hans föräldrar hade installerat sig efter att ha överlevt förintelsen.

Senare emigrerade familjen till USA där han blev en av landets mest erkända serietecknare. I Maus berättar författaren om sin far, Vladek. Det är en grafisk roman där de olika etniska grupperna är representerade som djur: judarna är möss, tyskarna är katter, amerikanarna är hundar och svenskarna är renar. Historien handlar om relationen mellan far och son och hur trauman påverkar nästa generationer.

Genom utställningen upptäcker fransmännen svenska serietecknare, deras expressiva linjer, personligheter och samtida tolkning. De kan även bekanta sig med kända svenska personligheter som gjorde skillnad under kriget.

Raoul Wallenberg

Hade ett civilkurage som få trots att Sverige inte deltog i kriget. Vi hade inte heller några offer trots det bidrog denne unge legationssekreterare med att rädda tiotusentals judar undan nazisternas grepp. Han arresterades i januari 1945 av sovjetiska styrkor i Budapest. Sedan dess vet ingen riktigt vad som hände med honom. Hans öde förseglades av Sovjet. Familjen och andra intresserade hoppades förgäves på att finna arkiv med hans historia efter Sovjets fall. Wallenberg har blivit internationellt känd för att ha räddat ungerska judar till säker ort. Så pass känd att det finns flera minnesmärken på honom framför New Yorks FN-skrapa, på Svenska institutet i Paris och i Stockholm för att nämna några.

Raoul Wallenberg har även posthumt blivit hedersmedborgare i USA, Kanada och Israel. Det saknas dock ett museum i Sverige – ett Wallenberg-museum – som hyllar både honom och de andra kända och mindre kända figurer som har gjort skillnad i ett krig som inte var vårt.

Raoul Nordling

Vi kan tacka Nordling för att Paris inte bombarderades av nazisterna strax innan krigets slutskede. Han lyckades övertyga Dietrich von Choltitz som var Paris guvernör att gå emot sin Führers order – om att trots att tyskarna redan hade placerat ut sprängstoff lite varstans, under broar och på strategiska platser runtom huvudstaden – inte utföra Paris förödelse. Den svenske diplomaten lovade i utbyte att rädda nazistens familj över gränsen till Schweiz. Nattens och tidiga morgonens halsbrytande diskussioner på det anrika hotellet Meurice, med utsikt över Tuileriesträdgårdarna bredvid Louvren, har spelat för fulla hus i över ett år på Paris teatrar med namnet ”Diplomatie”. På svenska klubben i Paris, med ungefär samma utsikt, pryder en byst av Nordling den stora matsalen. Annars lyser Nordling med sin frånvaro och få fransmän känner till hans historia. Vikingarna kom till Normandiet, invaderade och röjde men Nordling kom till Paris och gottgjorde vad vi tidigare hade ödelagt. Det är därför på tiden att han nu hyllas i Frankrike.

Folke Bernadotte af Wisborg

Av kunglig börd, var under kriget den svenska Röda Korsets vice-ordförande – långt innan organisationen fick ett dåligt rykte på grund av den skamfilade chefen Johan af Donner. Folke började sin karriär inom armén där han kom att uppgraderas till major, för att fortsätta inom hovet innan han började på Röda Korset där han i princip övertog ordförandeskapet efter sin farbror – prins Carl – som då var 82 år gammal.

Folke blev känd för sina ”vita bussar” i vilka han transporterade 15 000 judar i säkerhet strax innan krigsslutet. I sin bok Slutet. Mina humanitära förhandlingar i Tyskland våren 1945 och deras politiska följder berättar Bernadotte själv om sina förhandlingar med Heinrich Himmler som då blivit befälhavare för den tyska armén. Nämnas kan även att han tre år senare fick i uppdrag av FN att medla i Palestina-frågan. Bernadottes förslag om två stater ledde antagligen till att han blev mördad den 17 september 1948 av Sternligan.

Harald Edelstam

Även kallad för ”Den Svarta Nejlikan” i Mats Fors bok som även låg bakom idén om filmen med samma namn spelad av Mikael Nyqvist. Edelstam är den tredje uppmärksammade personen i Strasbourg, nära den tyska gränsen. Han kunde genom sina kontakter högt upp i nazileden hjälpa judar undan förintelsen, han fortsatte sina aktiviteter med den norska motståndsrörelsen ”Hjemmefronten” under resten av kriget i Norge tills han blev upptäckt och förvisad. Det var där han fick ökennamnet ”Svarta Nejlikan” med tanke på hans engelske adlige föregångare (”The Red Pimpernel”). Hans namn blev mera allmänt känt efter Pinochets militärkupp i Chile 1973 då han – som svensk ambassadör – räddade hundratals kommunister från en säker död. En fond har upprättats och det första ”Edelstampriset” delades nyligen ut till iranska frihetsaktivisten Bahareh Hedayat som inte själv kunde komma till Stockholm för att hämta ut sitt pris eftersom hon fortfarande sitter fängslad i ett iranskt fängelse för sin övertygelse om mänskliga rättigheter.

Seriefigurer

Det är glädjande att se att fyra av Sveriges prominenta människorättsaktivister hyllas på fransk mark. Vårt lilla land har trots eller kanske just på grund av vår neutralitetspolitik gjort sig ett internationellt renomé. Det är också en fingervisning för oss att fortsätta i samma anda och att inte somna in i en bekväm likgiltighet för vad som händer i resten av världen och även i vårt eget land. Att utställningen sker i tecknad form ligger i tiden. I Stockholm börjar vårens tecknade seriefigurfestival lagom för att hylla denna mer och mer uppskattade genre. I Frankrike är sedan länge de tecknade seriefigurerna legend bland såväl vuxna som unga.

Anne Edelstam, Paris.

 

About Anne

Swedish journalist, photographer, editor and writer. Based in Paris, France.