Kan förhistoria inspirera modern konst?

Den frågan försöker Centre Pompidou, i Paris, besvara med en sannerligen annorlunda utställning.

Joachim Lutz, 1929

Jag gick dit med blandade känslor – förhistoria är inte mitt favoritämne – men blev gladeligen överraskad av vad jag såg. Det finns ingenting nytt under solen visar det sig: de främsta moderna konstnärerna som Yves Klein, Paul Cézanne, Pablo Picasso bland annat inspirerades av förhistoriska föremål eller var det konstverk? Ordet ”förhistoria” kommer från norden, för den främste arkeologen i ämnet var dansk lärde jag mig av en av museets kuratorer.

”Venus” statyn är cirka 23000 år gammal

Utställningen är inte upplagd i kronologisk ordning utan förhistoriska föremål är blandade med moderna konstverk. Det var inte förrän 1820 som studierna om förhistoria började och i och med detta sattes tydligen konstnärernas fantasi i gungning. När jag beundrade de olika förhistoriska föremålen, teckningar och avtryck kunde jag inte låta bli att förundras över hur människan alltid varit mera än enbart en ”överlevnadsmaskin med hög intelligens”. Jag drogs in i tankar om vårt ursprung, om människan verkligen har utvecklats så mycket sedan dess…

Pablo Picassos kvinnofigur, 1931

Känsla för skönhet och konst verkar vara inbyggt i oss från början av tiderna. Pablo Picassos kvinnobyst från 1931 är inte avsevärt olik den från en okänd förhistorisk konstnär, en liten kvinnofigur som är cirka 23000 år gammal! Kvinno- som manskroppar och djuravbilder har alltid fascinerat människan. Men det är intressant att den moderna konsten kom till parallellt med upptäckten och studierna av förhistoria. Yves Kleins typiskt blåa tryck av kvinnokroppar till exempel påminner om avtryck från väggmålningar. Henry Moores teckningar jag beundrade har också klart inspirerats från förhistoria liksom Mirós målning från 1933.

Juan Miro, 1933

Utställningen är uppdelad i teman: ”människorna och djuren”, ”gester och verktyg”, ”grottan” är några av dessa. Det liknade en lek eller ett utbyte mellan moderna och samtida konstverk och förhistoriska föremål. Joseph Beuyes, passionerad av förhistoria, tillverkade en staty av cylindrar. Alberto Giacometti målade långa, lite suddiga figurer som påminde mig om de teckningar jag sett från grottmålningar, medan Otto Dix koncentrerat sig på förhistoriska, skrämmande djur.

Alberto Giacometti, 1949-50

Förhistoria, en modern gåta… För första gången i konsthistorien visas en liknande exposition. Evolutionsteorin ställs här på sin spets. Har vi verkligen innerst inne förändrats? Eller var vi skapta från början med alla möjligheter för att kunna erövra världen men även för att beundra skönhet och skapa konst? Utställningen liknar en dans mellan en väldigt avlägsen epok och vårt moderna teknologiska tidevarv. Samspelet ställer mer frågor än den svarar men är absolut värd att se!

Anne Edelstam, Paris

Louis Bourgeois, 1968

 

About Anne

Swedish journalist, photographer, editor and writer. Based in Paris, France.