Den metafysiske konstnären Giorgio de Chirico (1888 – 1978)

De två systrarna, 1913

Denna surrealistiske italienske målare visas i vinter i Paris, på Musée de l’Orangerie, i Tuileriesträdgårdarna.

Jag var speciellt intresserad av att se denna utställning på grund av Giorgio de Chiricos samarbete med den Svenska Baletten i Paris 1920 – 1925, vars hundraårsjubileum utspelas detta år och fem år framöver. Det var nämligen surrealisternas – med balettensemblens ”levande tavlor” – höjdpunkt.

Jean Börlin, ensemblens koreograf och solodansare samt hans mecenat, Rolf de Maré, anställde flera unga surrealister för att skapa balettens dekor och kostymer. Truppen dansade på Théâtre des Champs-Élysées men turnerade även världen över med sin ensemble, dekor, kostymer, musiker och tekniker. De Chirico skapade både dekor och kostymer för ”Krukan” en föreställning där Jean Börlin spelat på det italienska glada sinnet till publikens uppenbara förtjusning.

Men för att återknyta till utställningen så var De Chirico i täten för surrealisterna och en viktig konstnär för de moderna konstnärerna. Hans metafysiska tavlor imponerade i sin singularitet. Kompositionerna har flera återkommande motiv: arkader, platser, klockor och statyer ofta blandade med orealistiska arkitektperspektiv.

Porträtt av Guillaume Appolinaire, 1914

Jag kunde urskilja vissa teman bland de sextio-talet verk som Orangeriet ställer ut på nedre planen: mytologiska med referat till bland annat gamla grekiska gudar; mannekänger utan huvud vilka refererar till dehumaniseringen och amputerade kroppar från det första världskriget; män med yviga mustascher och/eller tåg vilka påminner om hans far som var rälsingenjör. Men det finns inga uteslutande teman i hans verk, utan flera kan vara sammanflätade i en och samma tavla.

Utöver den konstnärliga skickligheten och intressanta kompositionerna vilka imponerade på mig, fick jag dock en viss känsla av obehag av dessa upphackade kroppar och stilleben. Man anar även hans dragning till filosoferna Friedrich Nietzsche och Arthur Schopenhauer. Men utställningen är absolut värt ett besök och själva museet är en pärla i sig med Claude Monets enorma muralmålningar varje parisbesökare borde se.      

För er som inte kan komma till Paris i höst kan ni gå och se utställningen om Svenska Baletten på Dansmuseet i Stockholm och beskåda några av dåtidens främsta surrealistiska dräkter samt dekorer, varav Giorgio de Chirico.

Anne Edelstam

Musée de l’Orangerie

Tuileries trädgården i Paris

16 september – 14 december 2020  

About Anne

Swedish journalist, photographer, editor and writer. Based in Paris, France.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *