Niki de Saint Phalle

Vem var denna provokativa konstnärinna som ställde till skandal när Moderna museet öppnade sina dörrar 1966 med monumentalskulpturen Hon?

Det upptäcker vi denna höst på Grand Palais i Paris.

IMG_7363

 

 

 

 

 

 

En fransk-amerikansk konstnärinna:

Niki de Saint Phalle (1930-2002) – född i Frankrike men till större del uppväxt i USA – var en av 1900-talets mest populära konstnärer. Rikedomen och komplexiteten i hennes konst förblev dock länge oupptäckta eftersom fokus lades på hennes stora, runda kvinnofigurer. Denna ensidiga syn förändras helt efter att jag sett utställningen i Paris. En stark och engagerad kvinna växte i stället fram.

Hon var en av de första kvinnliga konstnärer som under sin livstid blev internationellt känd. I likhet med Andy Warhol lärde hon sig snabbt att använda sig av pressen och medierna för att sprida sin konst.

Autodidakt, inspirerades hon av Gaudi, Dubuffet och Pollock för att skapa sina unika och tidlösa verk i slutet av 50-talet. Hon tillhörde ingen konströrelse eller stil utan var sin egen med specifika teman och myter. Under ytan av verkens färgglada och komiska aspekter, fann jag, en annan aspekt hos Niki: våldet (hon spärrades in på dårhus i några veckor för att hon ansågs kunna skada sig själv och andra…), radikalismen och humanismen.

IMG_7435

Denna vackra, intelligenta kvinna, som arbetat som modell, kom från en överklassfamilj. Hon var modig, intog starka politiska ställningar (kritik av George Bush, mot vapenindustrin i USA), var feminist (mot abortmotståndarna i USA, för jämlikhet) och låg i flera av sina åsiktstaganden långt före sin tid. IMG_7385

 

 

 

 

 

Konstnärinnan som modell

 

I Sverige blev Niki känd främst under 60-talet då hon ställde ut sina nanas (kan översättas till ”tjejer” på svenska men syftar även på en klassiker av författaren Emile Zola: ”Nana”). Skandalen var ett faktum när publiken som skulle bege sig till Moderna museet fick gå igenom ett av hennes nanas – kallad ”Hon” – sköten för att komma in på utställningen. Några av dessa glada figurer finns fortfarande utställda på Skeppsholmen sida vid sida med sin andre mans Jean Tinguely skulpturer.IMG_7386

Hon
Retrospektiven på Grand Palais (17 september 2014 – 2 februari 2015) visar mer än 200 verk – tavlor, skulpturer, gravyrer, filmer, kollage – flera av vilka aldrig ställts ut tidigare. Camille Morineau – utställningskommissarien – har skickligt velat visa Niki de Saint Phalles sårbarhet och ilska. Utöver de annars lustiga, tjocka nanas med små huvudenhon är mest känd för pekar utställningen på en öm tå: nämligen den lilla sargade flickan vars moder var kall, som blev våldtagen vid elva års-ålder av sin far, hamnade på psyket (där hon började sin konstnärsbana med kollage), gifte sig fick barn och skilde sig för att gifta om sig med Tinguely.

Gevärskonst” och parker:

SkulpturKanske det var ilskan mot sin far hon uttryckte med sina konstverk när hon fyllde tavlan med målarfärg i kapslar hon sedan sköt på med gevär så att färgen fick rinna fritt? En hel serie med tavlor i den stilen finns med på utställningen. De visas sida vid sida med en surrealistisk film hon gjort av sin far kallad Daddy. Niki gör även upp med kyrkan och skjuter på katedraler och altare. Den röda färgen rinner nerför väggarna likt en flod av blod…

IMG_7416

IMG_7420

Efter att Niki de Saint Phalle gjort upp med sitt förflutna, fortsatte hon att försvara de svaga och de annorlunda; hon visade sin ställning mot rasism genom att måla flera svarta nanas.IMG_7441

Hon inspirerades av Antonio Gaudis park Güell i Barcelona och skapade i slutet av sitt liv flera skulpturparker: tarotparken Garavicchio i Italien, en annan i Jerusalem och en i Kalifornien. För att kunna bekosta dessa stora projekt, skapade och sålde hon tavlor och gravyrer, föremål som parfymflaskor, mindre skulpturer med mera.IMG_7377IMG_7389IMG_7427

För er som inte kan komma till Paris och se denna fantastiska utställning, kan ni förnöjas åt hennes färgglada, runda monumentalfigurer i Stockholm eller i en av hennes parker. ”Världen är rund, världen är ett bröst” säger den sanna matriarken hon var.

Kanske går vi mot en annan tid, en tid där det feminina i oss alla – män som kvinnor – tar över och återskapar en sund balans mellan det manliga och det kvinnliga? Niki de Saint Phalle kan vi i alla fall tacka för hennes glädjefyllda och roliga skulpturer vi fortfarande kan njuta av.

Anne Edelstam, Paris

IMG_7369

About Anne

Swedish journalist, photographer, editor and writer. Based in Paris, France.