Efter ett paket om Storbritanniens medlemskapsvillkor som premiärminister Cameron lyckades förhandla under ett EU-toppmöte den 18-19 februari, kommer britterna den 23 juni att rösta om ett utträde för andra gången (sist var 1975 och britterna röstade med 67 % stöd för fortsatt medlemskap). Ett utträde skulle få långtgående effekter för hela EU, inklusive Sverige.

Ett brittiskt utträde från EU skulle få både direkta och indirekta konsekvenser för Sverige och det svenska folket. Inte minst är det sant för de drygt 90 000 svenskar som bor i Storbritannien enligt en kartläggning utförd av Svenskar i Världen. Både studenter och arbetstagare skulle drabbas av en osäker framtid under utdragna förhandlingar mellan Storbritannien och EU.

Sveriges exportindustri är oerhört beroende av utvecklingen ute i Europa. Storbritannien är enligt SSC Sveriges fjärde största exportmarknad. Trots en sannolik återgång till frihandelsunionen EFTA (där både Norge och Schweiz är med) skulle de komplicerade bilaterala avtalen behöva omförhandlas för att vidare kunna besluta om tullskatterna.

Populistiska vindar

Beslutet skulle även ge vind i seglen för de politiska krafterna i Sverige som förespråkar ett svenskt utträde ur EU. Med tanke på vågen av populistiska partier som växer fram inom EU, till exempel Frankrikes Front National, finns det en överhängande risk för en dominoeffekt som skulle dominera den politiska diskussionen i Sverige.

Brexit skulle vidare påverka Sveriges arbete inom EU där Storbritannien i många frågor har varit en likasinnad samarbetspartner. Storbritanniens progressiva och liberala röst inom EU har för Sverige varit ett avgörande stöd för att förverkliga sin politik, exempelvis inom klimat- och jämställdhetsfrågor. Sveriges ansträngningar att skapa den nyinrättade tjänsten som genusrådgivare inom EEAS hade varit svårare att förverkliga utan Storbritanniens aktiva stöd.

Indirekta effekter för Sverige

Brexit skulle för Sverige innebära en rad indirekta effekter som medlem i EU.
Storbritannien har nämligen EU:s flesta utrikesdepartementstjänster som sträcker sig över hela världen och är idag EU:s största militära makt. EU och Sverige skulle även förlora Storbritanniens nära bilaterala relationer till USA. Dessutom är Storbritannien EU:s andra största ekonomi och London är världens största finanscentrum. De ekonomiska effekterna av ett utträde skulle således även påverka den svenska ekonomin. Sammantaget skulle dessa konsekvenser avsevärt minska EU:s utrikespolitiska- och ekonomiska tyngd i världen.

Däremot är diskussionen kring Storbritanniens utträde ur EU berikande då den tillika belyser unionens brister som skulle kunna åtgärdas. EU:s demokratiska underskott är möjligtvis den hetaste potatisen då många beslut som står Europas invånare nära tas väldigt långt bort i EU:s korridorer. Sten Hammar, grundaren av OMX, lyfter i en artikel i SvD (12/02/19) exemplet på vargfrågan i Sverige och menar att ”subsidiaritetsprincipen är i dag kastad på sophögen”.

Med tanke på de utmaningar EU står inför, inte minst inom migrationsområdet, borde Sverige driva att EU håller ihop, medlemsstaterna hjälper varandra samt främja solidaritet. Det utesluter däremot inte att en konstruktiv dialog förs bland medlemsstaterna för att finna lösningar på de mycket påtagliga bristerna inom EU. Med sitt goda rykte kan Sverige spela en betydlig medlande och försonande roll i denna ansträngning.

Mikael Edelstam