Kulturens huvudstadsinvånare imponeras av de karga nordiska landskapen och våra annorlunda seder och bruk vilka de upptäcker denna vår genom Albert Edelfelts och Akseli Gallen-Kallelas konstverk.
De senaste åren har skandinavisk konst äntligen börjat sätta sin prägel och intressera de kräsna parisarna. Efter Carl Larsson och Anders Zorn är det nu finnarnas tur med den finlandssvenske konstnären, Albert Edelfelt (1854 – 1905) på Petit Palais och Finlands kanske mest kände konstnär, Akseli Gallen-Kallela (1865 – 1931) på Jaquemart-André.
Edelfelt är samtida med Zorn vilket märks genom hans motiv och penseldrag. De första salarna i utställningen visar flera av hans rörande barnmålningar: barn som leker vid stranden, fiskar eller badar med sina halvnakna vita och taniga små kroppar. Vita, rosa och ljuslila nyanser speglar deras genomskinliga hud som inte har sett solen på många månader. Man nästan ryser vid tanken på det kalla vattnet de vadar ut i. Men Albert Edelfelt lyckas aldrig – till hans stora förtret – måla vattnets skiftningar och nyanser lika skickligt som sin vän och rival Anders Zorn.
Där hans konstfärdighet visar sig är i hans porträttmålningar. Personerna är ofta avporträtterade i naturliga poser. Det mest kända för den parisiska publiken är porträttet av Louis Pasteur i sitt laboratorium. Tavlan – med vetenskapsmannen som precis hade uppfunnit vaccinet mot rabies – är placerad mitt i utställningslokalen. Hans målning av tsarens barn i deras hemmiljö bestående av sammetstyg och lyxig inredning visar på den uppskattning han hade som porträttmålare. Dåtidens japanska inflytande syntes också på några stiliga damporträtt bland bambumöbler och kimonos.
Edelfelt målar inte enbart av eleganta damer och herrar utan även enkla fiskare och sörjande änkor. De återspeglar en svunnen och, för utlänningar, främmande tid. En epok då människorna levde nära naturen och även nära döden.
Naturskildringarna i slutet av utställningen påminner om Gallen-Kallelas i färgskala och återgivning.
Akseli Gallen-Kallela är en av naturalismens och symbolikens främsta målare. Att det är en annan tidsskildring märks direkt. Hans verk liknar inga andra jag har sett. De är i en kategori för sig trots den jugend-inspirerande tid han lever i och i viss mån även målar likt. Från Edelfelts traditionella måleri slungas man in i en sagovärld där naturen kan visa sig både mystisk och otäck. Där döda går igen, likt vålnader som flickan med blomman – egentligen studien för Sigrid Juselius mausoleum. Ad Astra är en av Kallelas mest kända esoteriska och symboliska målningar. Den imponerar med flickans enorma guldlockar, liknande en skinande sol.
Jag dras ändå mest till hans naturskildringar, framförallt de öde snöbeklädda landskapen och de istäckta sjöarna. Men man kanske måste vara skandinav för att älska denna natur som är så långt i från de blommande impressionisterna fransmännen verkar föredra?
Gallen-Kallelas ateljé i Finland är värt ett besök om man vill fördjupa sig i det finska lite tungrodda och mystiska sinnelaget.
Det är intressant att kunna se dessa båda kända finska konstnärer vilka är så olika men ändå inte. De förenas i naturskildringarna och i det realistiska sättet att måla på även om Kallelas motiv drar åt ett annat håll. Båda fängslar på olika sätt. Båda är väl värda att upptäcka. Båda för oss in i deras världar, så olika dagens.
Anne Edelstam
Albert Edelfelt
Petit Palais, Paris
Lumières de Finlande
10 mars – 10 juli 2022
Gallen-Kallela
Jaquemart-André, Paris
Mythes et Nature
11 mars – 25 juli 2022
