Denna utställning i Paris (på Pinacothèque) hade knappast kunnat visas i dagens puritanska Indien. I stället får den parisiska publiken upptäcka Kâma-Sûtras hemligheter.
Boken:
Den breda allmänheten hade inte tillgång till denna erotiska andlighet som var tillägnad en insatt elit. För det är inte pornografi det handlar om – även om man kan tro det vid den första anblicken – utan om en anrik andlig tradition.
Kâma-Sûtra är en helig text – skriven på sanskrit av en brahman på 300-talet – tänkt att användas som ett vägmärke för män som kvinnor i deras strävan efter andlighet. Texten är en av medeltidens hinduisms viktigaste.
Hinduism:
Är en av världens äldsta filosofier vars fyra pelare hänvisar till olika stadier i människans liv varav Kâma-Sûtra är den tredje. Texten är skriven som en eloge till de tre viktigaste målen i livet enligt hinduismen: dygden, det religiösa beteendet (dharma); administration, politik och materiellt välstånd (artha) och till sist njutning, kärlek (kâma). Det ultimata målet är att nå vad vi kan kalla för salighet (moksha) även om den kristna religionen knappast lär ut att man når salighet genom kärleksakten och erotik i alla dess former…
En av de första målningar jag ser är en med inte mindre än 72 olika sexuella ställningar varav de flesta verkar omöjliga att utföra om man inte är en avancerad adept av yoga! Men yoga, inte att förglömma, är mer än bara gymnastiska övningar, det är ytterligare ett sätt att nå salighet.
Erotiken i kâma-sûtra är att ta på ytterst allvar förstod jag: den illustrerar den indiska strävan att förändra och förädla den sexuella akten till en ritual där de inblandade parterna (ibland flera och ibland med djur…) inte enbart fördjupar sig i sina passioner men framförallt i vetandet.
Kopuleringen med djur är lite svårare att förstå
Tvärtom vad man kan tro är det inte orgier det handlar om heller. Utan kärleken, leken och njutningen är strängt kodifierade. Man märker redan då en patriarkal inställning med män som kan njuta av flera ”kurtisaner” utöver sin legitima hustru medan det motsatta inte förekommer. Hustrun eller den blivande hustrun ska visa sig svår att fånga och strängt uppfostrad, blyg och tillbakadragen och sin man totalt hängiven. Det påminner mig om Islam där man och hustru kan hänge sig åt sexualitetens alla fröjder utan någon som helst skamkänsla (som är så påtaglig inom kristendomen) men enbart inom de strikta äktenskapliga ramarna (i alla fall vad som gäller kvinnorna).
Kopuleringen med djur är lite svårare att förstå sig på för en icke initierad som jag själv men har sannolikt med hinduernas tro på reinkarnation att göra – att en elefant till exempel kan ha varit en människa – samt att gudarna ibland intar djurs skepnader. Homosexualitet antyds också – även om texten mest handlar om heterosexuellas beteenden – och besökaren får beskåda några scener genom små tittgluggar i en vägg!
De små teckningarna är väldigt väl utförda antingen på papper eller på elfenben med vackra färger och en detaljrikedom som får besökaren att uppleva även dåtidens fauna och flora. Men efter att ha sett olika kopuleringar i alla möjliga ställningar blir det lite repetitivt… De vackraste illustrationer var i mitt tycke de statyer i sten och i trä som visades.
Översättningar
Kâma-Sûtra översattes till engelska först på 1800-talet och jag smålog vid tanken av de engelska viktorianska kolonialisternas upptäckt av den indiska erotiken. I början av kolonialismen tog ofta de engelska erövrarna till sig indiska bibis (älskarinnor eller fruar) och anammade gärna indiska seder och bruk, till och med klädde sig indiskt.
Förutom att man lär sig en hel del om olika ställningar så presenterar dessa cirka tre hundra föremål en annan syn på sexualiteten och på dåtidens hinduism. Besökaren får insyn i samhället samt de sociala begreppen, i sexualiteten inom äktenskapet och som förföringsteknik, kvinnans roll och utomäktenskapliga eskapader.
Man kan bara beklaga att denna utställning inte visas i det numera så pryda och kvinnofientliga Indien. Ni har fram till den 11 januari 2015 att bekanta er med kärlekens alla fantasier.
Senare under 1800-talet stoppades detta genom att engelska kvinnor skickades ut för att gifta sig med engelsmän och deras erotiska svärmerier med indiskor fick ett abrupt slut (åtminstone officiellt).
Anne Edelstam, Paris
