Det blåser kalla vindar i Europas hjärta. Men det är varken en förtidig vinter eller terrorhot jag refererar till, utan jämställdheten, kvinnors frihet att hantera sina egna kroppar och rätten till abort som det gäller denna höst.
”Stoppa Aborterna”
Det är denna ytterst konservativa, katolska rörelse som ligger bakom dekretet som vill förbjuda abort. Polen har ändå haft en av Europas striktaste lagar i det avseendet. 1993 fick kvinnorna rätt att avbryta havandeskap i tre extrema fall:
1) Om moderns liv eller hälsa var i fara.
2) Om barnet riskerade grava handikapp vid födseln.
3) Om graviditeten var en följd av våldtäkt eller incest.
Men nu är även denna restriktiva rätt i farozonen.
Mindre än tvåtusen lagliga aborter görs årligen i Polen. Hur många som utövas olagligt eller utomlands är osäkert men kvinnorättsorganisationer tror att det handlar om 100 000 eller 150 000 fall. ”En myt” insisterar motståndarna på. De har stöd av den katolska kyrkan även om inte alla biskopar tycker att fängelse är ett befogat straff för de som strider mot lagen. Om den träder i kraft i parlamentsvalet i oktober i år vilket är troligt, kommer det att innebära fem års fängelse för kvinnor som gjort abort även om barnet blivit till efter incest eller våldtäkt, om det är gravt handikappat eller om moderns liv svävar i livsfara. Alltså nolltolerans.
Ultrakonservativa krafter
Populister och högerextrema krafter är på uppsving i öststaterna. Sedan 2015 har den ultrakonservativa rörelsen PIS majoritet i det polska parlamentet. Partiet stöds av landets mäktiga katolska kyrka. Provrörsbefruktning anses vara ”raffinerad abort” och är således också i fara att förbjudas. Ingen nämner dock männens ansvar att ta hand om de kvinnor de gör med barn och deras avkommor.
Men motståndarna mobiliserar sig och har skapat en Facebook-sida som räknar tiotusentals medlemmar med hjälp av vilken de försöker mobilisera massorna. Make love not Pis reklamerar de och skickar in detaljerade beskrivningar på till exempel deras menstruationsproblem till regeringsmän ”eftersom ni är så intresserade av våra underliv” skriver somliga ironiskt. Andra har i protest mot kyrkan högljutt gått därifrån mitt i en högmässa. Till och med det franska jämställdhetsministeriet har lämnat in en protestansökan till det polska parlamentet i ett ultimat försök att bistå de polska kvinnorna. 51 % av polackerna är enligt en undersökning emot abortförbudet. Men det verkar inte troligt att de vinner.
Påven som många hyllar som en liberal man kämpar motströms för att söka reformera en ultrakonservativ institution som gör sina sista trevande försök att styra och ställa över hälften av sina anhängare – kvinnorna. Denna patriarkala struktur kan tyckas förlegad men ännu har den inte sagt sitt sista ord. Det är kanske dags för Margot Wallström och hennes inte alltid så omtyckta feministiska utrikespolitik att göra sig hörd ytterligare en gång?
