Konstnärinnan bakom illustratören

Jenny Nyströms barnillustrationer är del av den svenska barnboksidyllen. Internationellt sett så är det inte bara den ”svenska modellen” många ser upp till utan även den ”svenska idyllen”. Men Jenny Nyström var mer än så vilket denna utställning på Sven-Harrys i Stockholm framhäver.

Vår så folkkära illustratör var framför allt en skicklig konstnärinna vilkens konstnärskap aldrig fick riktigt blomma ut. Knapra förhållanden ledde henne till illustrationens och tidningarnas värld och där stannade hon livet ut. Hon gifte sig och fick ett barn men det var hon som försörjde familjen. Kunde vi annars ha haft en kvinnlig Carl Larsson? Troligen upptäcker jag på denna annorlunda och ändå familjära utställning. De oljemålningar och porträtt som visas hade jag inte sett innan. Bara för dessa är det värt att ta sig hit. Hennes enorma självporträtt – målad under sina Paris-år 1882-1886 – pryder den stora glasväggen som leder ut mot Vasaparken. Jenny står där stolt, upprätt och självsäker. En kvinna som vet och kan sin sak, vars liv ledde henne på en annorlunda resa än de flesta av hennes jämlikar.

Oljemålning av en ateljé

Det var svårt att hitta jobb för arbetstillfällena var få och att vara en arbetande kvinna under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var inte en dans på rosor. Men tack vare sin skicklighet fick hon kontrakt med ett förlag för kort-produktion. Flera av dessa akvareller hon producerade som underlag för dessa beskådas på Sven-Harrys.

Stinsen

När jag tittar lite noggrannare på hennes akvareller upptäcker jag både humor, modernitet och samhällskritik i dessa annars så ”oskyldiga barnmålningar”. Tomten kör flygplan och får en hjälpande hand av exotiska djur som elefanter och giraffer för att dela ut sina julklappar… I påskkorten kan man utskilda hennes feminism: ena hönan bär till exempel en dokumentmapp med texten ”Antituppföreningen”.

Jenny var också en duktig fotograf och tog alltså till vara på den nya teknologin. Hon använde sina fotografier mest som förlagor för sitt måleri.

Hustomten hämtar sin skål med gröt

Även om hon inte verkar banbrytande i våra ögon, var hon pionjär i utvecklandet av sitt konstnärskap. Illustratörer existerade nämligen inte då i Sverige utan hon lärde sig yrket under sina studieår i Paris. Hon skapade sitt eget bildspråk för barn men även för vuxna. Trots de folkkära, idylliska och traditionella bilderna framställer hon dessa med dåtidens nymodigheter som tomtenissar som går på bio eller lyssnar på radio och hönor som pratar i telefonen.

Utöver dessa utsvävningar, urskiljer jag en medveten strävan att profilera sig professionellt på ett helt nytt fält: massproduktionen. Hennes kort och illustrationer kunde nå helt nya grupper. Konst var inte längre enbart för eliten utan nådde folket. Var det hennes enkla bakgrund som ledde till detta intresse för de mindre bemedlade och till barn?

Inte kunde hon väl ana att hennes illustrationer skulle nå världens alla hörn och att vi ännu i våra tider skulle förtjusas över hennes konst. Kommer ni hit så gör det då med dåtidens ögon och gå på upptäcktsfärd sökande efter det som egentligen inte borde finnas i just den bilden. Jag säger inget mer utan låter er fundera ut det själva på plats!

Anne Edelstam, Stockholm.

 

 

 

About Anne

Swedish journalist, photographer, editor and writer. Based in Paris, France.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *