Svenska ambassaden i Paris tillsammans med det franska institutet för internationella och strategiska angelägenheter (IRIS) inbjöd till konferens den 26 november 2021. Diskussionen handlade om hoten mot kvinnliga journalister på nätet.
– Vi har sedan några år fört en jämlikhetsagenda med fokus på kvinnofrågor, förklarade svenske ambassadören, Håkan Åkesson, i sitt inledande tal denna vinterdag.
Det delades ut en manual med titeln ”Sveriges feministiska utrikespolitiska politik” (fritt översatt från franska). OSCE gav även de ut en manual om säkerhet för kvinnliga journalister på nätet.
Tonen på nätet blir allt råare. Anonymiteten gör att hämningar släpper. Teresa Ribeiro, OSCEs representant för tryckfrihet, berättade om de dagliga attackerna kvinnliga journalister utsätts för världen runt på nätet. Utöver sexuellt relaterade hot och trakasserier så får kvinnliga journalister utstå hot mot sina barn i en helt annan utsträckning än sina manliga kolleger.
– Politiker och regeringar måste ta sitt ansvar och försvara dessa yrkeskvinnor. Mänskliga rättigheter bör bli standard och säkerhetsåtgärder implementeras, åtminstone inom EU till att börja med.
Vi påmindes om den maltesiska grävande journalisten, Daphne Caruana Galicia, vilken, till påföljd av att hon avslöjat korruption och kriminalitet på regeringsnivå, mördades i en bilexplosion 2017. Samma år dräptes den svenska journalisten, Kim Wall, av uppfinnaren, dansken Peter Madsen, i det så kallade ”ubåtsfallet”, när hon utförde sitt jobb.
Enligt Ribeiro, är inte detta enbart ett kvinnligt problem, utan ett problem som drabbar samhället som helhet, oavsett kön och land.
Reporter utan gränsers talesperson, Pauline Adès-Mével, klargjorde att utöver trakasserierna, så är mängden av falska nyheter som florerar på nätet ett av de värsta hoten mot den seriösa journalistiken. Det är en gigantisk och lönsam industri, vilket vi har sett mycket av på sistone, inte minst genom anti-vaccinströmningarna.
Digitalspecialisten, Henri Verdier, klargjorde för åhörarna att problemen inte beror på internet, utan på de sociala nätverken. Dessa privata aktörer måste tvingas att ta sitt ansvar för att stoppa både hoten mot kvinnliga journalister samt mot de falska nyheterna. Han uppmanade allmänheten att varna och anmäla så fort det uppmärksammas.
– Glöm inte att det var näthat vilket ledde till att den franske läraren, Samuel Paty, blev halshuggen, tillade han.
Mordet på den maltesiska journalisten hade också börjat med nät hot innan hon blev mördad. Anonyma hot och hatpropaganda kan lätt spåra ut och leda till veritabla attacker.
– Tre fjärdedelar av kvinnliga journalister blir hotade av vilka en femtedel leder till fullbordade påhopp, berättade UNESCOs generalsekreterare, Audrey Azoulay. Många kvinnliga journalister slutar utöva sitt yrke på grund av nätterrorn. Det är ett globalt problem som måste lösas internationellt.
Konferensen avslutades med att samtliga i panelen var överens om att det behövs regelverk för att stoppa hoten och de falska nyheterna på sociala medier. Men det krävs även hårdare tag av politiker och av EU. Även chefredaktörer och kollegor bör ställa upp för sina kvinnliga journalister.
Anne Edelstam
UN Special Rapporteur “#JournalistsToo – Women Journalists Speak Out