Lång väg hem

Mina 25 år i sekten

Det är titeln på Mariette Lindsteins självbiografi om hennes resa in i sekten, om scientologins grepp om sina medlemmar och hennes skräckupplevelser i deras händer innan hon lyckades fly därifrån. Scientologirörelsen har länge varit betraktad som en av de värsta manipulativa sekterna av bland annat det franska inrikesministeriet och dess organisation MIVILUDES vilket har som uppgift att kartlägga och informera regeringen om olika manipulativa rörelser.

Mariette har skrivandets gåva. Hon har publicerat nio omskrivna romaner varav flera har blivit översatta till olika språk. Serien Sekten på Dimön har även blivit en TV-serie och hyllad internationellt. Men den här senaste boken är alltså hennes memoarer från tiden i sekten. Jag har läst flera ”sektböcker” och denna är en av de bättre. Inte för att läsaren får veta så mycket mer i denna bok om paranoida ledare, straffen, det godtyckliga psykiska våldet, isoleringen från familj och vänner – för det återkommer i de flesta sekter – men Mariettes levande sätt att beskriva eländet på drar in läsaren i hennes dramatiska leverne. Det är också modigt av henne att publicera denna bok, för scientologerna är kända för att inte dra sig för att hota och stämma de avhoppare som vågar sig på att offentligt kritisera rörelsen.  

Vi får följa denna glada, unga, svenskas resa in genom helvetets portar. Ingen människa går frivilligt med i en sekt utan man luras in i en sådan rörelse genom långsam och väl uttänkt manipulationsteknik. ”Det finaste var gemenskapen och värmen från de andra medlemmarna”, säger Mariette. Det är så de flesta värvas. Vännerna visar sig senare vara lika hjärntvättade som en själv och angiveriet mot den som vågar säga ifrån eller ens ifrågasätta läran och ideologin är satt i system.

Mariette lyckades övertalas att lämna Sverige, med sin dåvarande man, han också scientolog, för att bosätta sig i huvudkvarteret i Los Angeles. De lockades av en bra inkomst, men framför allt av budskapet att ”förändra världen till det bättre”. Väl på plats, togs deras son ifrån dem för att de skulle, på så vis, kunna arbeta mera ostört påstods det. Sedan isolerades de från det övriga samhället, medier och till sist även från varandra. Medlemmarna tvingades arbeta längre och längre timmar, för en försumlig summa pengar, samt sova och äta mindre och mindre. Det är ett känt fenomen att stress och utmattning leder till att hjärnan stänger av och sätts i en slags trans utan möjlighet att tänka klart.

Efter åratal av hårt slit, separation från familjen i Sverige, från sin man och son, träffade Mariette Dan. De två lyckades, i omgångar, hals över huvud, fly ifrån sekten. Utan pengar, utbildning eller kläder får vi följa Mariettes långa väg tillbaka till ett normalt liv och eventuellt tillbaka till Sverige.

Speciellt ni som tror att ”detta kan aldrig drabba mig”, läs denna bok. För, av erfarenhet, vet jag att vi alla kan dras in i en sekt. Det är som en förgiftad förälskelse och innan man har kommit så långt att man vaknat till och börjat inse att man har blivit bedragen så kan det gå många förlorade år av ens liv. Det må vara Scientologin, Knutby, kriminella gäng, Islamism eller nazism. Ett steg i fel riktning, kan leda till flera steg och innan man vet ordet av, så är man fast. Kanske inte fysiskt men mentalt. Det är väl det viktigaste budskapet med denna välskrivna bok. Läs och lär!

Anne Edelstam         

Lång väg hem, mina 25 år i sekten

Bokförlaget Forum

Mariette Lindstein, 2024

About Anne

Swedish journalist, photographer, editor and writer. Based in Paris, France.