Kallas Tessinkollektionen som drottning Sylvia flög ner för att inviga på Louvren i samarbete med Nationalmuseum den 18 oktober.

Porträtt av greve Carl Gustaf Tessin foton Nationalmuseum

Tessinkollektionen

Greve Carl Gustav Tessin, svensk ambassadör i Paris mellan 1739 och 1742, var en kultiverad man med utvecklat intresse för konst. Under de tre år hans ämbete varade, införskaffade han några av tidens mest uppskattade verk (varav Boucher, Dürer, Rembrandt…). De flesta av dessa kom så småningom att hamna på Nationalmuseet i Stockholm.

Vissa av de cirka hundra alster som visas denna vinter (fram till den 16 januari 2017) i Paris har inte varit tillbaka i huvudstaden sedan Tessin köpte dem för över tvåhundra år sedan. Det är ett kärt återseende för parisarna som samtidigt upptäcker dåtidens konstmarknad och smak tack vare den svenske grevens utomordentliga samling.

Carl-Gustaf med hustru Ulrika (född Sparre) togs emot av det franska hovet, umgicks med andra samlare och konstnärer, sprang på auktionsverk, till konstnärsateljéer samt antikaffärer. Han utvecklade en säker smak som reflekterar Paris under 1730- 40 talet. Men han levde utöver sin förmögenhet och blev så pass skuldsatt att han var tvungen att göra sig av med sin samling 1749, till svenska hovet. Utställningen kan vi delvis tacka Nationalmuseets direktör Magnus Olausson i samarbete med Louvrens ledningen för.

Svenska Institutet i Paris innehar också en del verk ur Tessinsamlingen. Dessa visas i en permanentutställning på övervåningen med bland annat förträffliga porträtt av Alexander Roslin och Gustaf Lundberg.

JB Oudry – ”Per” – Grevens tax – Nationalmuseum

Carl Gustaf Tessin

Sonen till den kände Stockholmsarkitekten, Nicodemus Tessin den yngre, ärvde sin pappas intresse för Frankrike och för det franska språket. Redan 1714 kom den unge Carl Gustaf till Frankrike för att fortsätta sina studier. Under de två år han stannade, köpte han sina första teckningar. Samlingen utökades under ytterligare resor (”för att förfriska ögat och stadga smaken”) och framförallt under sin ambassadörspostering med sin fru Ulrika (guddotter till Ludvig XIV) då han bland annat köpte tvåtusen femtiosju betydande teckningar av ett dödsbo.

När han själv tvingades göra sig av med sin samling var det kronprinsen Adolf Fredrik som köpte flertalet konstverk som gåva till sin hustru Lovisa Ulrika. Tack vare det hamnade dessa så småningom på Nationalmuseum. Efter några år först som överstemarskalk och rådgivare åt konungen och sedan som kanslipresident och guvernör åt prins Gustav (III), drog han sig tillbaka med sin hustru till Sörmlandsgården, Åkerö.

Så nästa gång ni äter ett Åkeröäpple, tänk på Tessin och hans kärlek till konsten och Frankrike. Han var en i raden frankofona svenskar med Gustav III i spetsen – vilken var, kan man nog säga, ett resultat av åratal av lyckligt äktenskap länderna emellan. Tack vare konstälskare och samlare som Carl Gustaf Tessin vilka, trots skulder, inte drog sig för att köpa eftertraktade verk, kan Sverige numera stoltsera med en fantastisk samling fransmännen avundas oss vilket märktes på den uppsamling Tessinutställningen på Louvren åstadkommit.

Anne Edelstam