Stockholm International Peace Research Institute är inte så känt bland den svenska allmänheten. Det vill dess direktör, Dan Smith, få en ändring på.
Tack vare en insiktsfull diskussion mellan honom och moderatorn, mellerstaösternjournalisten Bitte Hammargren, fick publiken en inblick i denna aktiva institution. 1966 skapades institutet, 150 år efter Sveriges sista krig, för att sprida fredliga lösningar till världens konflikthärdar. 70 % av institutionen finansieras med svenska medel. Internationellt sett är Sipri mera uppmärksammat än det är i Sverige dock.
Konfliktlösning
Konfliktlösning var temat för intervjukonferensen med dessa två experter som ägde rum den 20 januari 2016 på Medelhavsmuseet i Stockholm. En annan anledning till denna debatt var utgivningen av Dan Smith senaste bok The State of the Middle Eastern Atlas. En väl dokumenterad bok med kartor, statistik och kronologi över de länder han inbegriper i Mellersta Östern (från Marocko till och med Iran men utan Turkiet). En befolkning på cirka 410 miljoner människor, till största delen muslimer (Sunni och Shiiter).
Konfliktlösning behövs med cirka fyrtio armerade konfliktzoner i världen varav flera i Mellersta Östern samt miljontals flyktingar. Enbart i Syrien är halva befolkningen på flykt både inom landets gränser som utanför.
Bitte frågade om inte civilbefolkningarna i dessa områden var mer drabbade än de varit förut i krigsområden. Dan förklarade att visserligen var så fallet under det första världskriget då det mestadels var arméer som krigade mot varandra. Men han påminde också om den långa kolonialtiden då civila drabbades på olika sätt. Precis som statistik kan man även tolka historia på olika sätt hävdade han.
Han räknade upp sex olika skäl till konflikter, vilka han går in mera ingående på i sin bok. Dessa är 1) Islams olika tolkningar 2) Det osmanska riket och uppdelningen efter dess fall 3) de europeiska kolonierna 4) USAs roll framför allt efter Suezkrisen 1956 5) Skapandet av landet Israel vilket är dock inte det största problemet 6) Oljan som utvecklat Mellersta Östern men även lett till en förmögen elit och stora klasskillnader. 
Terrorism
Frågan på allas läppar var naturligtvis den om spridningen av Daesh/ISIS (Kuwaits ambassadör tyckte man skulle döpa om organisationen till NISIS alltså Not Islamic). Dans svar på detta var att Bush ”krig mot terror” enbart lett till ännu mer terrorism. Det började 2001 med terrordåden i USA och fortsatte med invasionen av Irak 2003 och avsättningen av Saddam Hussein. Det senare gick rätt smidigt till men problemet var att den välutförda planen av landets återuppbyggnad slopades på vägen. Det samma hände i Libyen efter att franske president Sarkozy tillsammans med bland annat engelsmännen störtat President Gaddafi utan att sedan hjälpa till att återuppbygga landet och hitta en enande faktor för alla dess stammar. I Irak trodde USA att genom att förstöra det ledande Baath partiet så skulle de skapa vägen för en demokratiseringsprocess som dock aldrig blev av. I stället, år 2007, så slog den irakiska militären hårt till mot de miliser som kämpat vid deras sida mot El Quaida. Detta ledde till att vissa av dessa bildade den ännu mer fruktade terrororganisationen Daesh.
På Bittes fråga om minoriteternas överlevnad, svarade Dan att för att dessas existens ska kunna garanteras krävs en säker miljö och så länge de lever i den turbulenta världsdel de gör så har de inte mycket chanser till överlevnad. Därför lämnar de som kan sina länder och blir en del av flyktingströmmen.
Hur kommer det sig att så många européer ansluter sig till Daesh? Undrade Bitte. För det första är det en väldigt liten minoritet som ansluter sig men som bekant slår bomber högt och drabbar oskyldiga som råkar befinna sig på fel tidpunkt på fel plats. I Mellersta Östern, till skillnad från Europa, är majoriteten av befolkningen under 25 år gammal. Det är den stigande unga urbaniserade fattiga befolkningen som främst dras in i fundamentalistiska organisationer med enkla svart/vita svar på en annars svår tillvaro med hög arbetslöshet. Deras frustration och aggression är kanske lätt att förstå men betydligt svårare att lösa.
Fredsutsikter
Vad finns det då för fredsutsikter?
I Israel/Palestina frågan trodde Dan att två stater numera var svårt att uppnå för Palestina består av flera utspridda landområden som inte är enade sinsemellan utan landskapet liknar mer ett lapptäcke med israeliska bosättare insprängda mellan palestinsk mark. Därför trodde han mer på skapandet av en bi-nationell stat. Men situationen där är både tragisk och svårlöst erkände han.
Irans nya roll i regionen och avtalet med USA såg han som en positiv utveckling. Han var inte så orolig för Saudiernas vapenskrammel mot Iran och trodde inte att det skulle leda till en väpnad konflikt.
Den 25 januari ska Syrierna sätta sig vid förhandlingsbordet tillsammans med flera västerländska länder i Genève. För att dessa ska gå framåt behöver samtliga partner vara med i diskussionerna. Han menade på att det finns en motståndsrörelse som verkligen vill ha se en demokratisk utveckling i Syrien.
För att bekämpa Daesh behövs mer än bomber, det behövs marktrupper som ingen verkar vara villig att sätta in. Men även att strypa deras finansiella resurser kommer att göra sig tillkännagivande i längden menade han.
Dan Smith avslutade kvällens diskussion i optimistisk anda och hävdade att hoppet om den arabiska våren är enbart på sparlåga just nu men kommer att flamma upp igen. Förändringar kan ske väldigt snabbt. Han gav som exempel vad som hände med Apartheid i Sydafrika och de framgångsrika förhandlingarna med IRA i England. Jag kan även citera fallet av muren i Östtyskland som föll vilket inte många trodde på då. Så vi får väl gå i Dan Smiths fotspår och vara försiktigt hoppfulla och våga tro på en positiv utveckling i regionen.
