Det verkar som om jämlikhetsfrågan i Frankrike äntligen får sig ett lyft. Ett nytt lagförslag mot prostitution – baserat på den svenska lagen – kommer troligtvis att röstas igenom inom en snar framtid.
Danielle Bousquet
Parlamentet:
Pressen kallades av jämlikhetsrådet (HCE/fh) till det franska parlamentet för en viktig presskonferens den 5 november 2013. Vi välkomnades av Danielle Bousquet – rådets ordförande – samt en svensk delegation av experter.
Lagförslag 1437 innebär i likhet med den svenska lagen att det är klienterna och förmedlarna av sextjänster som straffas och inte de prostituerade. Dessa ska i stället erbjudas social hjälp, sjukvård, en viss summa pengar och de utländska prostituerade (mellan 80 – 90 %) ska få uppehållstillstånd under sex månader. Flera föreningar existerar som kan bidra med stöd till denna svårt utsatta kategori människor.
Det har varit mycket skriverier i de franska medierna angående denna lag många tycker skrider mot ”människans frihet att göra vad hon vill med sin kropp”.
Ett ”manifest” undertecknat av vissa kultur- och mediapersonligheter cirkulerar som protest mot rättigheten att ha ”sin hora”. ”I dag förbjuds prostituerade, i morgon blir det förbud mot pornografi, vad blir det i övermorgon?” skanderade dem.
Men Mme Bousquet låter sig inte skrämmas. Hon sa att det ”kan inte finnas någon jämlikhet så länge vi tillåter män att utnyttja kvinnor likt slavar – man kan inte handla med människokroppen som om det vore en simpel handelsvara!” Mentaliteten måste utvecklas hos gemene man så att folk förstår det felaktiga med prostitution tills det verkar lika absurt och föråldrat som slavhandeln numera anses vara.
Ansvaret ska läggas på köparen som ska få böta 1500€ i första hand och det dubbla om han ertappas ytterligare en gång, eventuellt skulle Mme Bousquet vilja se till att straffet blev ännu strängare. I Sverige har det än så länge enbart handlat om böter (trots att straffet kan leda till ett år i fängelse).
Svenskt uttalande:
Åklagaren Lise Tamm förklarade på felfri franska att sedan 1999 då lagen trädde i kraft i Sverige har mentaliteterna förändrats och man ser snarare på prostituerade som offer. ”Sexköparna” å andra sidan, genom att bryta mot lagen, föder den organiserade kriminaliteten. Poliskommissarie Jonas Trolle höll med och tillade att prostitutionen har halverats i Sverige de senaste tio åren. Numera kan man räkna med ungefär 1500 prostituerade i landet mot cirka 35 000 i Nederländerna (med ungefär 8 miljoner invånare)!
Flyttas inte problemet ut ur landet eller till Internet i stället? undrade några journalister. Visst svarade experterna men att resa utomlands kostar pengar och är mycket svårare än att gå runt hörnet i ens egen hemstad och på Internet kan polisen lätt spåra köparna. Enligt Trolle har prostitutionen i Sverige minskat även på internet medan den i våra grannländer har ökat… Polisen har även ett bra samarbete med hotell, restauranger och klubbar i Stockholm för att förhindra sexköp i deras lokaler.
Justitiekanslern Anna Skarhed lade till att 70 % av svenskarna numera anser lagen vara bra trots att motsatsen gällde innan den trädde i kraft!
Prostitution och trafficking går hand i hand och båda har med könsrelaterat våld att göra. Den sortens handel går emot de mänskliga rättigheterna och mot jämställdhetsprinciperna. Men lagen har haft sin effekt och jämställdheten mellan könen i Sverige är en av de högsta i världen.
Hur är det med kvinnornas fria vilja då? Alla tre verkade vara överens om att prostitution aldrig är en fråga om fri vilja utan snarare en konsekvens av fattigdom, utsatthet, dåliga familjeförhållanden och trafficking. Det handlar om pengar där köparen/sponsorn är den första personen i en lång rad av människor som är sammanlänkade av en underjordisk, florerande sexindustri. Att förbjuda sådan kriminell aktivitet i landet är ett tecken på samhällsansvar.
Europeisk nivå:
Diskussionen fortsatte med flera deltagare från diverse europeiska länder. Alla verkade vara överens om att flertalet prostituerade är unga kvinnor och att de mestadels kommer från Öststatsländerna.
I Tyskland där prostitution är legaliserat och där de har mega-bordeller, lär det finnas 400 000 prostituerade och de blir bara yngre och yngre eftersom efterfrågan blir alltmer kräsen…
Men situationen är inte bättre i Spanien berättade advokaten Marta Torres. Där är det ett accepterat fenomen inom samhället vilket märks i dagstidningarna där det dagligen står annonser om sexköp.
Lagen varierar visserligen från region till region men siffrorna talar sitt klara språk: 300 000 prostituerade år 2012 för hälften så stor befolkning som i Tyskland! Utöver de utländska prostituerade ger sig mer och mer spanjorer själva in i ”yrket” på grund av den ekonomiska krisen och den stigande arbetslösheten framförallt bland unga men även ensamstående mammor tvingas ut på gatan för att livnära barnen.
Det är en lukrativ affär för de som handlar med prostituerade med 18 € miljarder i omlopp vilket gör att de inblandade inte kommer att sluta frivilligt!
Kristina Vrubliauskaité från Litauen förestår en organisation av ”försvunna personer”. Hon berättade att cirka 25 000 personer varje år försvinner från Litauen varav ungefär hälften är minderåriga, mest flickor, 3000 av dessa uppger ingen sig sakna. De tror att de kommer bort i härvor av trafficking och prostitution med så många som 12-13 000 flickor vilka förmodligen har skickats till bordeller utomlands. Den svenska filmen Lilya 4-ever (av Lukas Moodysson) beskriver målande och träffande ödet som drabbar vissa av dessa desperata flickor.
Det verkar alltså inte som om traffickingen kan minska förrän prostitutionen blir illegal. Endast då kan människohandeln och den organiserade kriminaliteten på sikt avta.
Slutligen hoppades talarna på en EU-resolution – helst även en FN-resolution – mot prostitution. Denna slavhandel av unga flickor och kvinnor (och även av pojkar) tillhör inte vår moderna tid. Sverige ansågs generellt som ett föregångsland i denna delikata fråga. Deltagarna lade vikt vid att Frankrike -förespråkare av mänskliga rättigheter och abolitionistiskt -måste statuera exempel i denna väsentliga fråga. I slutet av november får vi veta hur det blir men med det nya jämlikhetsdepartementet kan det nog bara gå åt ett håll: slutet på denna människohandel.
Anne Edelstam, Paris