Den frågan ställer sig många intellektuella, konstnärer, minoriteter och kvinnor när Donald Trump har valts till USAs president. Frankrike har Trumps kvinnliga motsvarighet i Marine le Pen som hoppas vinna det franska presidentvalet i mars.
Trocadéros kvinnomarsch
Demokrati eller postdemokrati?
Den amerikanske presidenten har blivit anklagad för sina mer eller mindre syniska uttalanden vilka gjort rubriker otaliga gånger; hans förebråelser mot sina opponenter har varit ovanligt hårda; han förnekar fakta och gör narr av oberoende journalister: klimatförnekelserna ligger i hans och hans affärskontakters intressen. Handelsavtal bryts upp och andra bildas; hälsosystemet Obama föreskrivit vill Trump riva upp… Ja, för att vara de ”fattigas president” är han förunderlig.
Donald Trump visar en maktfullkomlighet och narcissistisk personlighet som påminner alltför mycket om en sektledare för att man inte ska fråga sig vart den amerikanska demokratin är på väg. Detta mäktiga land som befriade Europa från en av historiens värsta diktatorer riskerar att själv falla i samma fälla med lösa löften om ”jobb för alla samt en stark nation.” Vi har hört den sången förut…
Mot Trumps antiklimathotelser
Steget mellan populism, nationalism och diktatur är aldrig långt. Här är några karakteristiker att se upp för:
- Ledaren anser sig fullkomlig.
- Informationskontroll, censur.
- Oppositionella tystas ned med hot.
- Individuella skillnader slätas över till förmån för ideologin.
- Angiveri uppmuntras.
- Ledaren lider ofta av paranoia.
- Anhängarnas välmående är ingen prioritet.
- Lögn och förnekelse används för att främja ideologin och ledarens intressen.
Listan kan förlängas men jag slutar här. Vi är inte riktigt där ännu men varningsflaggorna vajar högt. Kvinnor, oliktänkande, homosexuella, minoriteter, konstnärer, intellektuella har förstått faran och redan dagen efter Trumps installation i Vita Huset, började motdemonstrationerna i hela världen.
Till och med husdjuren var med och marscherade
Vad betydde kvinnomarschen den 21 januari för Frankrike?
I Paris där kvinnornas situation fortfarande är kritisk, trots Simone Veils och Simone de Beauvoirs insatser sedan åratal för fri abort och jämlikhet, var uppslutningen stor i stöd för sina amerikanska systrar. Marine le Pen och andra katolska bakåtsträvare nafsar dem nämligen i hälarna.
Denna soliga men iskalla januaridag samlades tusentals kvinnor, och några män, på Trocadero med plakat om ”kvinnors rätt är mänskliga rättigheter” och ”frihet och jämlikhet”… stämningen var glad men bestämd. Mycket engelska hördes också och flaggor vajade med både franska kvinnosakskämpar jämte amerikanskor som Michele Obama och Meryl Streep – den senare höll nyligen ett ovanligt kvinnoförmånligt tal i respons till Trump, vid Golden Globes. 
Eiffeltornet i kvinnotappning
Dagen efter drog anti-abort demonstrationerna igång med ungefär lika bred tillströmning. Frankrike är också delat även om det politiska klimatet inte på något vis är lika hätskt som det amerikanska är. På högersidan är François Fillon och populisten Marine le Pen hack i häl. Marine har slipat sin faders brutala yta och med kvinnlig charm småler medan hon lovar arbete och protektionism. Fillon har snappat upp missnöjet mot invandrare och vänsterns slapphet och hans retorik är inte så olik Marines även om han inte är för ett utträde ur EU.
Vänstern håller fortfarande på att välja sin kandidat. Det står mellan den förre premiärministern Manuel Valls som anses vara till mitten och den radikalare Benoît Hamon. Den senare kan vara ett trumfkort för vänstern eftersom han är relativt ny i den politiska arenan och tilltalar framförallt de yngre väljarna.
Men det franska valet går inte av stapeln förrän i slutet av april och början av maj. Mycket kan ännu hända till dess. Världskartan håller definitivt på att förändras med Donald Trump i USA och Vladimir Putin i Ryssland. Vi får dock inte glömma att till skillnad från amerikanarna har fransmännen upplevt det andra världskriget på sin egen mark och det minnet lever fortfarande kvar. Därför har jag svårt att tro att de skulle låta Marine le Pen vinna. Men vem trodde på Brexit eller Trump? Så låt oss inte gå händelserna i förväg.
