Ovanför Perpignan, i södra Frankrike, ligger denna bergstopp dit olika sorters New Age- och esoteriska- grupper vallfärdar inför den 21 december 2012 då de tror att endast de som är uppe på denna ”heliga plats” kommer att överleva jordens undergång.
Apokalyps:
Det spekuleras vilt och investeras mycket i myten om världens undergång. Datumet – 21 december 2012 – är baserat på en felaktig tolkning av den urgamla Mayakalendern som beskrev tiden i cykler. Enligt denna ska vi befinna oss i slutet av en cykel innan början på en ny. Men allahanda katastrofguruer slår mynt och använder sig av kalendern för sin felaktiga apokalyptiska tolkning.
Ordet ”apokalyps” kommer från grekiskan och betyder egentligen: ”uppenbarelse” och har ingenting med någon domedagsprofetia att göra. Dessutom är flera andra datum för världens undergång framlagda till 2036 och 2072 i fall vi överlever december 2012…
Detta och mycket mer beskriver Georges Fenech (fransk parlamentariker, jurist och specialist på området) utförligt i sin bok Apocalypse, menace imminente (Calmann-Lévy, 2012) – ”Apokalypsen, imminent fara”. ”Bugarach fenomenet startade med en mayafantast – José Arguelles – som hade organiserat en fredsmarsch mellan Bugarach och Paris 2000, internet tog över efter det…” läste jag.
FECRIS
Den europeiska paraplyorganisationen FECRIS (europeisk forsknings- och informations- federationen om sekteristiska rörelser) – www.fecris.org – ansåg ämnet tillräckligt viktigt för att hålla sin årliga konferens i Perpignan med utflykt till Bugarach. Alla 150 delegater slussades upp på slingrande bergsvägar till den lilla byn på 300 invånare och blev mottagna av byns borgmästare, Jean-Pierre Delord.
Han har redan gjort mellan 100 och 200 intervjuer och sett 20 000 personer per år ta sig upp på bergstoppen, 70 % av vilka är esoteriska turister. ”Det är vackert med en utsikt på 360° och lite ovanligt med kompassen som inte riktigt pekar mot norr vilket kan ha bidragit till myten. Det andra är att berget inte är del av någon bergskedja utan stoltserar i eget majestät” förklarar Delord tålmodigt.
Intervju med Delord, Didier Pachoud och Georges Fenech
Det var svårt att göra sig en föreställning för det ”allra heligaste” var täckt i moln och jag frös i det småduggande regnet i denna annars intetsägande by.
Orkar man inte själv ta sig upp och be på toppen, kan man köpa sig till den favören à 60€. Man kan även köpa några kilo sten för tusentals euro. En finne har köpt mark i närheten à 2 miljoner euro, flera gånger sitt egentliga värde! Jag nöjde mig med att köpa ett vykort med en bild av ett flygande tefat som svävade framför berget som även påstås vara en ”ufo- parkeringsplats!”.
”Dessa Guds förfalskare är inget annat än bedragare som försöker sko sig på sina medmänniskors godtrogenhet” förfasar sig borgmästaren. Polisen tar saken på allvar och håller platsen under uppsikt.
”Och om det inte händer något i kväll?” ”Då är er biljett giltig tom nästa profetia 2027”
10-20 familjer har installerat sig i byn för att ”undslippa döden den 21 december”. Regelbundet hålls esoteriska seminarier i trakten med flera hundra deltagare från hela världen. Saken tas på allvar: i december kommer det cirka 400 poliser till byn, alla vägar upp till berget kommer att stängas av och bevakas. Helikoptrar kommer även att cirkulera över berget. Minnet efter det kollektiva självmordet av sektmedlemmarna från Ordre des Temples Solaires (OTS) står som skrämmande exempel för både Frankrike, Schweiz och Kanada (där andra tillhörande samma sekt också tog sina liv).
Mellan den 4 och den 6 oktober 1994 dog 53 personer tillhörande OTS i Schweiz och Kanada: liken – varav flera barn och kvinnor – hittades brända, vissa knivhuggna, andra skjutna eller drogade. Ett år senare gjordes en annan makaber upptäckt i Frankrike (med 16 lik varav 3 barn) och 1997 dog ytterligare fem personer tillhörande OTS i Québec, Kanada. Tre tonåringar lyckades fly. Polisen hittade brev där det stod kryptiskt: ”vi lämnar jordelivet paraboliskt…”
Efter att ha upptäckt flera testamenten som skickats till Bugarach ”till de överlevande”, blev borgmästaren misstänksam.
”Min roll är att se till att ha gjort allt för att förhindra några massjälvmord att hända igen. Till den 21 december har jag programmerat in en dokumentärfilm om vår by som ska visas på fransk television. ”Det ser jag fram emot” sa borgmästaren och log lite snett.
Vittnesmål:
I brist på ett flygande tefat som tog mig ner på ett nafs till Perpignan, fick jag nöja mig med bussen den tvåtimmars långa, smala vägen ner igen.
Under nästa dags konferens, den 13 oktober, fick delegaterna lyssna till skrämmande vittnesmål. ”Jag användes som slav i 30 års tid” berättar Irène nu i 50-årsåldern. Hon rekryterades in i en apokalyptisk sekt vid 20 år. ”Han upptäckte snabbt min svaga punkt och tryckte på den” sa hon om sin guru som hon inte vågade nämna vid namn på grund av risken för att han stämmer henne. Han nästlade sig in i familjen genom att påstå att han kunde hjälpa hennes bror som var depressiv. ”Han påstod att han hade magiska krafter”. Irène lurades att lämna hemmet och följa med honom till Katharernas och Templarnas gamla fästen nära Perpignan. ”Jag har hittat stället där Templarnas skatt är begravd” påstod sedan gurun.
Catherine Picard
rène – som jobbade i byn och gav hela sin lön till gruppen – fick under helger och lov, göra utgrävningar i ett desperat försök att hitta ”skatten”. Efter 18-års ofruktbara utgrävningar gav gurun upp. Irène – fortfarande ogift och avskärmad från släkt och vänner – började då inse att allt inte stod riktigt till. Några år senare tog hon mod till sig och lämnade tillsammans med tre andra medlemmar gruppen. Det är inte lätt att inse – ens för sig själv – att man har blivit grundlurad i så många år, komma över sin skam och börja om sitt liv på nytt. Det tar kraft och självinsikt. Trots försök till juridisk hjälp har det inte lett till något straff för gurun som har ”stulit 30 år av mitt liv”.
Flera andra rörande och skrämmande vittnesmål, samt experter (jurister, läkare och psykologer) uttalade sig om lagstiftningar och om mental manipulering. En fjärdedel fransmän har kommit i kontakt med en sekt och en av fem (13 miljoner personer) känner någon i sin närhet som har råkat i klorna på en destruktiv rörelse, läser jag vidare i Fenechs bok. Hans efterträdare som ordförande i MIVILUDES (ett franskt ministerium som behandlar sekteristiska rörelser) – Serge Blisko – sa att ”det europeiska samarbetet i frågan är tyvärr fortfarande trevande”.
Serge Blisko
Detta är bevisligen ett internationellt fenomen med delegater från Amerika, Sydafrika, Rumänien, Ryssland och Europa som under konferensen försökte skapa kontakter och lära sig mer om hur de kan assistera desperata familjer vars nära och kära råkat i klorna på karismatiska och manipulativa ledare. Dessa avskärmar sina offer långsamt – likt spindeln som spinner sitt nät och lurar in sitt offer – från övrig information, television, internet, vänner, familj och alla som kritiserar ideologin eller rörelsen. Medlemmarna införlivas att de tillhör en ”elit” och indoktrineras i paranoida idéer om att alla utomstående är ”fiender”. Det blir en svart/vit förvrängd väldsföreställning där fobier, skräck och ideologier långsamt men säkert knäcker medlemmens kritiska tänkande.
Diktaturer och deras ledare använder sig av liknande mekanism. För att nämna några: Tyskland under Hitler, Kina under Mao, Stalins Sovjetunion, Pol Pots Kambodja och dagens Nordkorea. Men listan kunde bli mycket längre.
Jag rös – trots traktens sydländska värmande solstrålar – efter att ha hört alla skrämmande vittnesmål om falska guruer som lovar guld och gröna skogar medan de förslavar och stjäl medlemmarnas liv och pengar. Eller som Shakespeares Macbeth uppmanade: ”likna den oskyldiga blomman, men var ormen som den gömmer”.
