Alexandria med dess kända bibliotek var en gång i tiden ett av världens förnämsta lärosäten. I modern tid har vi bekantat oss med skribenter som Naguib Mahfouz och Nawal el Saadawi. Alaa el Aswany populariserade arabiskan med sina böcker – varav den filmatiserade romanen Yacoubian’s Hus. Men hur mår egentligen den arabiska litteraturen?
Rowayat tidskrift
Rowayat
Den frågan försökte jag besvara genom att ta mig till ett litet café i ett av stadens myllrande distrikt – på ön Zamalek – och ett nyöppnat litterärt café – Antique Khana – där några författare träffades. Sherine Elbanhawy – en passionerad egyptiska – hade samlat oss för att diskutera böcker och författare hon valt ut för sin tidskrift Rowayat vilket betyder ”berättelse” på arabiska. Tidningen är det första i sitt slag – ett litterärt magasin på engelska (men ska även snart komma ut på arabiska) med vackra färgillustrationer. Den 25 januari (symboliskt datum eftersom det var då den arabiska våren startade 2011 i Egypten) 2014 kom deras första nummer ut. Varje nummer har ett specifikt tema.
”Hur kom du på idén med detta magasin?” frågade jag Sherine. ”Jag har alltid varit intresserad av litteratur, läst och skrivit mycket. De senaste åren har jag varit involverad i en kreativt skrivande studiecirkel så det ena ledde till det andra…” förklarade hon för mig senare på sitt kontor i en av Kairos förorter.
Sherine Elbanhawy
Det förefaller mig väldigt modigt i ett land med så hög analfabetism. Hon förklarade dock vidare: ”berättelser är en del av vår kultur och talböcker kan vara ett steg i rätt riktning för att väcka barns intresse för att lära sig att läsa och skriva.”
Pippi på arabiska
Hennes engagemang omfattar inte enbart att skapa broar mellan väst och öst – mellan lärda och analfabeter – men även att hjälpa speciellt unga flickor att få gratis utbildning. Det sker bland annat genom ett gediget samarbete med en frivilligorganisation (www.nefham.com en del av Khan Academy för gratis utbildning med hjälp av youtube-klipp).
Decembernumret handlar om barnböcker och jag kan inte undgå att se flera böcker om Pippi Långstrump översatta till arabiska på Sherines skrivbord. ”De har överlämnats till oss från den svenska ambassaden för att delas ut som pris på en tävling för barn vi organiserar”, förklarade hon.
Jag tackar för mig och tar mig tillbaka in till staden för att intervjua Ambassadör Charlotta Sparre i detta ämne.
Ambassadör Charlotta Sparre
När jag kliver in i residenset så möts jag av Pippi Långstrump, Pettson och Findus och Alfons Åberg… på arabiska! En sprudlande glad ambassadör tog emot mig och berättade livligt om en tur hon just kommit tillbaka från med svensk-egyptiska projekt för att stötta framförallt unga kvinnor i övre Egypten. Sverige är involverat i ett program att försöka för ett slut på kvinnlig könsstympning vilket går långsamt framåt hos framförallt de yngre – både män och kvinnor – försäkrar mig Charlotta.
Men nu var det litteratur vi skulle koncentrera oss på. November månad ägnade sig den svenska ambassaden i Egypten speciellt åt barnlitteratur. Idén var att främja läsandet men även den kreativitet och tolerans detta kan leda till. ”Genom att introducera vissa svenska barnböcker översatta till arabiska, kan vi även diskutera svåra ämnen som ensamstående föräldrar – som i Alfons Åbergs böcker till exempel – eller starka och envisa flickor som Pippi”, förklarade ambassadören.
Barnböcker bryter också upp traditionella könsroller precis som revolutionen öppnade upp vägen för kvinnor och för konstnärer. ”Flera tabun bröts och det är mycket lättare nu att prata om jämlikhet i Egypten än det var innan revolutionen”, fortsätter Charlotta.
Tillsammans med Sherine kommer vi överens om vikten av utbildning i Egypten speciellt för kvinnorna som är de som främst tar hand om barnen. Sverige har satsat åtskilliga miljoner på att främja kvinnoverksamheter och jämlikhet i Egypten. Ett av projekten – She Entrepreneurs – är ett ledarskapsprojekt för unga kvinnor med syfte att skapa ett aktivt nätverk för kvinnliga företagare (www.se.se/sheentrepreneurs).
Sverige har också varit aktivt i att stötta och träna unga bloggare vilket är ytterligare ett led i kommunikation och läskunnighet.
WOW – Women on Walls – är graffittikonstnärinnor som för ut sina budskap genom att måla på väggar – ett redskap som använts sedan faraoniska tider och som är väldigt effektivt hos en befolkning som fortfarande lider av drygt 30 % analfabetism.
I Alexandria är svenskarna aktiva genom olika aktiviteter på SwedAlex tack vare framförallt Cecilia Sternemos gedigna engagemang. Hon har framhävt flera svensk/egyptiska organisationer och personer med stor framgång. Von Gerbers hus – med dess blå-gula sal – vilket egentligen tillhör svenska kyrkan har funnits sedan början av 1900-talet och har nyligen blivit restaurerat till sin forna glans. Till och med hissen är ursprunglig med instruktioner på svenska om hur den sköts. För hissar var en nymodighet på den tiden!
Men det är norrmännen vi har att tacka för det smakfullt byggda Alexandria Biblioteket vi kommer att berätta mer om i nästa artikel.
Anne Edelstam, Kairo
