Rickard Wolff sjöng i Paris för första gången den tredje oktober, inbjuden av den svenska klubben.
– ”En dröm som går i uppfyllelse”, sa han.

Klubben hade äran att presentera en fantastisk föreställning av en av Sveriges mest populära aktuella artister. Rickard Wolff är skådespelare, sångare och författare som har vaggats i den franska kulturen sedan födseln.

På åttiotalet började han översätta Brel, Barbara och Piaf och blev nära vän med Barbara.

1990 engagerades han på Dramaten innan han gjorde sin debut som filmskådespelare.

Men det är framförallt som musiker och sångare han gjort sitt namn. Hans sång Pojken på månen har sålts i över 100 000 exemplar och han har vunnit en grammis.

För ett par år sedan belönades han med Hederslegionen. Den lilla röda knappen syntes väl på hans knallblå kostym när han släntrade in på scenen och alla fransmän vet vilken ära det är att ha fått den uppmärksamheten.

Det var på felfri franska Rickard talade till sin audiens denna höstkväll. Han lyste upp mörkret med sin vackra sångröst och varma leende, ackompanjerad av den utmärkte pianisten Johan Graden. När han hävde upp sin docka som representerar Edith Piaf och installerade henne på flygeln jublade publiken. Några Brel-låtar blev det också.

Dessa lyrikers ord rör fortfarande och förblir – likt vissa författare – alltjämt aktuella. Känslor om kärlek, utanförskap och utsatthet är ämnen som tål att repeteras i oändlighet, speciellt i dessa oroliga tider. Det har Rickard förstått. Hans uppträdande kanske påminner vissa fransmän om deras forna engagemang för frihet och jämlikhet och vikten av att stå emot stängda dörrar och populism?

Några fransmän upptäckte för första gången denne känslige man som förälskat sig i deras kultur och för oss svenskar var det en ynnest att ha honom på så nära håll.

Som tack fick han ett livslångt medlemskap på Svenska Klubben i Paris. Det är vi som ska tacka honom för en oförglömlig kväll!

Låt oss hoppas att det blir den första av en lång rad i La Ville Lumière.

Anne Edelstam, Paris