Kanslichefen Bo Diczfalusy – inbjuden av SNS till svenska ambassaden i Paris – försökte förklara detta för en entusiastisk publik. Oktober månad är redan här och slutresultatet ska lämnas in helst innan jul och senast den 1 januari 2017.
Kanslichefen Bo Diczfalusy
Klimatfrågan åter på tapeten
Förra årets klimatkonferens i Paris – COP21 – resulterade bland annat i ett avtal om att hålla koloxidutsläppen nere så att jordens temperatur inte ökar mer än 1,5 grader. Ett kritiskt tak för att flera öar till exempel inte ska sjunka under havsytan. Olika ursprungsfolk hade tagit sig ända till Paris för att delta i COP21 och sätta tryck på politikerna. För i slutändan är sådana regler politiska beslut. Det förstod vi efter att ha lyssnat på Bos anförande.
Energikommissionen
Sverige ligger långt framme i så kallade ”rena energikällor” i jämförelse med andra länder. Vi är dock ett litet land och trycket ligger framförallt på giganter som Kina, Indien och USA. Men vi kan vara ett föregångsland. Är vi verkligen det? Det var en av frågorna kanslichefen försökte besvara denna fortfarande ljumma Pariskväll. ”Det är en nationell angelägenhet” påpekade han. Alltså inget projekt där vi direkt samarbetar på EU-nivå. Utan varje land hittar det system som passar det bäst.
Sveriges välstånd
Bygger framförallt på hur vi använder elsystemet speciellt med tanke på vårt kalla och mörka klimat. Både industrin som privatpersoner är beroende av ett välfungerande el-verk. Efter Andra Världskriget fram till cirka 1970-talet expanderade vårt elsystem expotionellt. Det baserades främst på vatten- och kärnkraft. Vi etablerade under den tiden mycket av det välstånd vårt land fortfarande åtnjuter. Sedan 1980 har läget stabiliserats. Vi kan inte fortsätta att bygga ut vattenkraften för vi har enbart fyra strömmar kvar uppe i norr och de är klassade naturreservat. Kärnkraftverken har snart gjort sitt till också. Så hur ser framtiden ut?
Framtidens elsystem
I dagsläget omvandlar vi el genom vattenkraft (47 %), kärnkraft (34 %), Bio- (sopor och solceller till exempel) och vindkraft ligger under 10 % gränsen och fossila ämnen (olja, gas och kol) står enbart för 2 % och används mest som extrainsatser när vi har en ovanligt kall vinter. Sverige exporterar även sin el. Var ligger då problemet?
Jo, kärnkraften åldras och det är dyrt att bygga nytt och säkert. VI behöver dock se till att vi får en ”billig, miljövänlig och trygg elförsörjning efter 2025”. Det är det förslaget kommissionen (www.energikommissionen.se) ska lägga fram för riksdagen att besluta om efter ett och ett halvt års analyser och förhandlingar. För i slutändan innebär det en politisk färdriktning. Trots att samtliga politiska partier är involverade för att nå en energipolitisk överenskommelse har inte den grön/röda koalitionen samma idéer om vad det innebär som oppositionen naturligtvis.
Utmaningar
För att kunna behålla vår höga levnadsstandard måste Sverige ha ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet. Bo jämförde med det klassiska exemplet på tomatodling som ”vi kan klara oss utan ett tag” men med elförsörjning går det inte att resonera så.
Sverige har redan en effektiv el-och energianvändning. Det är delvis därför som produktionen stagnerat sedan flera decennier tillbaka. Vi har även en relativt låg miljö- och klimatpåverkan och ett gynnsamt forsknings- och innovationsklimat. Men trots högspänningsförening och samarbete med vissa länder, saknar vi ett bredare internationellt arbete.
Trots att inget stopp för kärnkraften har beslutats, så är målet att år 2040 ha nått en hundraprocentig förnybar elproduktion. Fem år senare ska Sverige inte ha något växthusgasnettoutsläpp alls. För att uppfylla det måste vi få stöd för förnybar energi och en ökad effektivisering som smarta el-nät till exempel. Kunskap saknas ännu om hur man ska kunna lagra solenergi. Vindkraftverken, för att vara effektiva, måste vara höga och många vilket sätter press på andra områden, så det är inte helt bekymmerfritt.
Regeringens mål är att energifrågan inte blir en valfråga utan att besluten ska ha fattats innan valåret 2018. Bo hoppas på att ”EU-länderna ska kunna lita på varandra för framtida el-försörjningsfrågor” eftersom världen förändras och förminskas och att nationella intressen kan verkas smått förlegade i det globala klimatet vi lever i.
Kanske det vore en bra idé att inför COP22 i Marocko överväga ett tätare samarbete länderna emellan? Vi skulle kunna ta del av de södra breddgraders solenergi och de av vår vattenkraft eller bio-energi till exempel.
Många frågor förblev obesvarade denna kväll men så är ämnet så brett och världens klimatproblem så oerhörda. Kommissionen och dess arbete bidrar dock till att göra världen mindre hälsofarlig men det gäller som sagt att det globalt görs mera och i snabbare takt. Annars kommer vi att lämna ett trist arv till våra barn och barnbarn.
