Kan man ”se” musik? Den frågan ställde jag mig under David Bowies utställning på Victoria & Albert i London där en av musikens underbarn visades upp i kronologisk ordning. Via hans kostymer, texter, intervjuer och musikinlägg, upptäckte jag mer än musikern: skaparen och människan bakom masken.
Denna artikel publiceras igen postumt. David Bowie gick bort den 10 januari 2016. Han blev 69 år gammal. Hans sista skiva hade precis kommit ut: Black star. Visste han att hans tid var ute? Att han snart själv skulle förvandlas till en ”black star” och försvinna upp i eter? När man ser hans video-klipp kan man tro det.
David Bowie is:
Nu när han gått bort kanske man skulle säga: David Bowie was?
Det var den första internationella retrospektiven av Bowies otroliga karriär. Besökaren upptäckte hans musikaliska innovationsförmåga, skiftande stil och den kulturella ikon han har kommit att bli under sina drygt femtio kreativa år. Jag fick hörlurar som automatiskt kopplades till olika evenemang då jag gick från rum till rum. Mer än 300 föremål har för första gången samlats på samma plats: handskrivna låtar, originalkostymer, mode, fotografier, filmer, musikvideos, scenografi, Bowies egna musikinstrument och album.
Det blev en djupdykning i Bowies musik och individualism. Han har haft inflytande på och själv blivit influerad av diverse konströrelser, design, mode och även samtida konst. Framförallt tyckte jag att det var spännande att dra paralleller till Jean Börlin och den Svenska Baletten i Paris (1920-25) – en föregångare i konsten att samla konstnärer från diverse konstarter (scenografi, kostymer och musik) för att skapa en originell föreställning.
David Bowie inspirerades bland annat av surrealisterna. Humor och avståndstagande från all konventionalism lyser igenom alla hans shower. Samtidigt märker man hur detaljerade och snillrikt upplagda dessa var. Inget lämnades åt slumpen!
Jag förvånades över hur beläst och intresserad David Bowie var både av litteratur och av historia. Han var uppfinningsrik också: han uppfann en slags ”ordmaskin” med kolonner vilken noterade meningar som sedan kunde delas upp i mindre enheter på måfå. Antingen inspirerade dessa Bowie till att skriva en hel sång eller så var de poetiska nog att användas som de var.
Hans kreativa utveckling kan för övrigt besökaren följa genom hans personliga anteckningar. Kortare intervjuer med olika personligheter som har arbetat med Bowie tyder på en mjuk och känslig person, lätt att samarbeta med. Inga diva-fasoner.
Den androgyne och pionjären:
Tidigt i livet tog Bowie avstånd från konventionerna genom att låta håret växa. Sedan blev han alltmer androgyn. Hans bisexualitet lyser igenom hela hans karriär. Han visade den öppet på ett tidigt stadium och det stötte naturligtvis den dåtida societeten. Han klädde sig ömsom som man ömsom som kvinna och samarbetade med kända modedesigners som Alexander McQueen och Kansai Yamamoto.
Över 60 scen- och albumkostymer (varav Ziggy Stardust, Aladdin Sane och Union Jack) visades på utställningen. Bowies skiftande stil och förändringar har även inverkat på den sociala utvecklingen samt på trans- och homorättigheter. Han sprängde en länge tabubelagd social barriär genom sitt orädda kreativa uppträdande.
Den sista delen visade Bowie både på film och på scen med flera audio- och videoklipp. Snuttar av filmer i vilka han spelat – som Labyrinth och Basquiat – ger ett välkommet avbrott i virrvarret av föremål, kläder och musik. En del handlar om hans Berlin-period där han även försökte bli av med sitt kokain-missbruk. En terapiform sångaren använde sig av var målning. Några av hans porträtt var riktigt intressanta. Målningen förde honom från sitt missbruk och så småningom tillbaka till musikens värld och det kan vi vara tacksamma för. Utställningen avslutas med flera fotografier tagna av Helmut Newton, Herb Ritts och John Rowlands. Dessa professionella porträtt har placerats näst intill kollage av Bowies uppträdanden.
Enligt V&As direktör Martin Roth var ”David Bowie en sann ikon, mera relevant för populärkulturen nu än någonsin. Hans radikala innovation inom musiken, teatern, modet och stilen gäller fortfarande inom design och visuell kultur and han kommer att fortsätta att inspirera konstnärer och designers världen över.”
Detta slår naturligtvis museets shop mynt av med försäljning av allt från pennor, koppar, väskor… med ikonen avbildad på. Jag nöjer mig dock med en cd-skiva men går därifrån med känslan av att ha fått med mig så mycket mer: nämligen att ha kommit nära en sann konstnärssjäl – en av vår tids bästa!
